Dag 13-15

Dag 13: Rensjösätern - Medstugesjön
20 km

Det regnade ihållande hela natten. Vi låg torra och varma i sovsäckarna och njöt. Hoppades att det inte skulle bli morgon på mycket länge. Men morgonen kom som den ju gör och regnet höll i sig. Kläderna som redan var blöta kvällen innan tycktes ha blivit ännu blötare under natten. Särskilt Martins regnjacka som legat kvar utomhus. Den var ju ändå redan blöt och värdelös resonerade han. Paret i det ena tältet tycktes ha försovit sig och regnet överröstade tyvärr Hannas försök att väcka dem genom att skrika från sitt tält. Hon samlade ungefär all kraft hon hade för att ta sig ur den varma sovsäcken och motvilligt klä på sig de fuktiga regnkläderna på bara kroppen. Ingen idé att riskera att blöta ner de få plaggen som fortfarande var torra. Ja - det hade regnat in i ryggsäcken under gårdagen och ja - drybags är det bästa som finns! Det räddade sovsäckarna bla. Först gjorde hon lite hushållgöra och diskade gårdagens middagsdisk som blivit utställd i diskmaskinen ”regnet” för lite fördiskning innan hon väckte sina sovande grannar och kröp in i deras tält där det snart serverades både kokkaffe och morgongröt. Där var det varmt och mysigt och inte en plats man hade någon som helst lust i hela världen att lämna! 

Men ingen vandring blir gjord av att sitta i ett tält hela dagen så stärkta av frukosten bökade vi oss ut igen. Nu skulle vi möta den absolut regnigaste dagen enligt prognosen. I fuktiga kläder dessutom. Men när vi höll på och packa ihop slutade det regna. I samma stund kom Jenny springande med telefonen viftandes i luften "Prognosen har ändrats, det har regnat klart!!!" Vi tog ett gemensamt glädjeskutt och gav varandra en lättnadens high-five. Prognoser är prognoser och idag var det skönt. 

Trots uppehållet var det ändå en lite kämpig dag. Gårdagens strapatser kändes i både muskler och sinne. Det hade tagit energi! Vi följde en vinterled vilket innebar fortsatt stökig terräng i form av myrar och buskiga partier. Hanna som igår accepterat känslan av att gå runt med ett konstant lerbad i kängorna och till och med tyckte att det kom med en viss frihetskänsla, tyckte idag att det snarare kändes lite väl kallt. I slutet av dagen var även det tredje paret kängor (Martins) genomblöta. Nu funderar vi över hur många dagar (eller veckor) det kommer ta innan kängorna är torra igen. To be continued. 

Mot eftermiddagen i en härlig utförslöpa tittade solen äntligen på oss igen. Vi nappade direkt och passade på att koka kaffe och lufta de fuktiga fötterna och Jennys kameralins...

Före avfuktning.

Efter avfuktning. 

...Tills de gråa molnen blängde på oss igen och skrämde iväg oss sista biten ner till Medstugan tillsammans med några droppar regn (faktiskt!). 

Här drabbades vi av två nederlag. Först fick vi höra att satellitsändaren inte sänt några spår sedan morgonen. Det visade sig att den på oförklarligt vis laddat ur. Sen hade vi spanat in ett vandrarhem där vi planerat att torka upp och mysa. Men det var stängt eller fullbokat så vi fick traska vidare längs med bilvägen och slog tillslut upp tältet vid en fin strand som fick oss att känna oss som Robinsondeltagare. Dock fick vi somna till ljudet av bilar som körde förbi vilket kändes både ovant och ohärligt. 


Dag 14: Medstugan- Summelsjön via Norge 29km asfalt

Vi gick på asfalt vilket är tråkigt. Vår bokstavslek gick lite bättre nu när vi fått hjälp av er hemifrån och dessutom hade Martins bidrag. Förutom städer testade vi fågelarter och växter och det gick riktigt bra och gjorde att tiden ändå rörde sig långsamt framåt.  

Efter ca halva sträckan åkte vår kära vän Robin förbi oss i bil. Han skulle lämna bilen i Anjan så att Martin skulle kunna köra hem därifrån under morgondagen. Han hade sparat två bananer från sin egen tur som Hanna och Jenny glupskt åt upp. Hans energi och bananer var stärkande! Tusen tack Robin, we owe you one. Du kan räkna med gratis läkarbesök och ventilationsinstallation i framtiden!

Vägen mot Anjan gick en sväng via Norge, närmare bestämt via byn Sandvika! Vi såg en campingskylt på kartan och fick upp våra förhoppningar om glass. När vi väl nått campingen dog denna gnista snabbt och vi fick nöja oss med Martins kokkaffe som inte heller var fy skam.

Vi hade bestämt oss för att ta mer än halva vägsträckan till Anjan idag och vi gick därför på, fotsulornas protester till trots.

Åter på svensk mark fanns ont om tältplatser så efter för många kilometer fick det vara nog och det slutade med att vi fick slå upp tältet på en myr i stort sätt. Svidd/knott-situationen var den värsta hittills och den enda som kunde behålla lugnet något sånär var Hanna som hade ett tillräckligt finmaskigt myggnät. Tur då att vi kunde trösta oss med kollegan Stinas torkade älgkött. Det satt fint med det salta efter en varm vandringsdag, tack Stina!

Det blev ännu en middag i tältet för att undfly svidden och sedan däckade vi alla tre och sov vår bästa natt hittills.

Blogg 15: Summelsjön - Anjan 18 km grusväg

Den här morgonen vaknade vi möra efter gårdagen. Det snoozades i båda tälten innan vi tillslut kravlade ut på myren vi sovit på för att äta frukost. 

Dagen bjöd liksom gårdagen på väg. Inte så inspirerande men desto snabbare. Vi åt nudelsoppa till lunch. En av tre luncher vi varierar mellan. Det är nudlar med kycklingsmak, kokosmjölkspulver och torkade kikärtor. Sedan får man strössla med valfria nötter. Idag bjöd Martin även på kokoschips vilket var populärt. I efterhand såg vi att vi lunchat (och tagit vatten) ca 1 km nedströms om ett renslakteri. Men det kanske låter värre än vad det är?! Hoppas.

Mot eftermiddagen nådde vi målet som var Anjans fjällstation och platsen för vår andra vilodag. Här fanns ingen täckning men desto mysigare stämning och godare våfflor (4/5). 

Vi vinkade hejdå till Martin, tog en efterlängtad dusch och fick än en gång låna tvättmaskin. Mycket välbehövligt denna vecka kan vi lova! Till middag lagade vi linsgryta och stekte bröd. Fick även smaka nyfångad harr av en annan gäst här på stationen. 

Vilodagen kommer lägligt för våra kroppar. Antal blåsor på fötterna har tyvärr ökat och statistiken är nu: Jenny 2. Hanna 1. (Martin 5). 

Comments

  1. Grymt jobbat! Ni är urstarka! Njut av vilan nu ❤️

    ReplyDelete
    Replies
    1. Tack Emma ❤️💪🏼❤️

      Delete
  2. Sååååå kul att läsa vad ni gör! Superkul när det dykt upp fler inlägg! Heja er!!!

    ReplyDelete
    Replies
    1. Tack Filippa!!! Så kul att du följer oss 😍😍

      Delete
  3. Replies
    1. Tack!!💪🏼💪🏼😊

      Delete
  4. Åå det var en tuff sträcka som Martin följde med på, hoppas han kunde ge er lite energi i regnet. Följer er med spänning! Heja! Avundas verkligen finkvällarna ensamma på fjället.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Hahah, ja det var de tuffaste dagarna både vad gäller terräng och väder som vi då hade upplevt:D Han gav oss energi, frågan är hur mycket energi han fick av det bara :p Kul att du läser!

      Delete

Post a Comment

Popular Posts